Jag har sagt det förut, men jag säger det igen, Gud vad veckorna går fort!! Och det menar jag på ett positivt sätt såklart. Visst kan man ju bli lite stressad av att veckorna rullar på i fullfart då praktikrapporten snart ska vara klar och inlämnad. Men jag har tagit ut min första skrivdag på fredag, då ska jag kolla upp lite vad rapporten kan komma att innehålla. Tycker inte om att skriva massa arbeten under tiden man är på praktik, vill ju utnyttja tiden på stället man är på så mycket som möjligt, inte hålla på att sitta och läsa tråkig litteratur och skriva om verksamheten bara för att fylla kursplanens "to do list". men men..det är väll så det ska vara, och för att klara utbildningen så får man vackert lyda. Hörde att de som pluggar till socionom några terminer efter mig inte kommer att ha någon längre praktik, men vad fasen är det för fasoner! Att sitta och läsa massa litteratur, massa babbel om den ena teoretikern efter den andre och dessutom lyssna på massa föreläsningar, detta är väll för fasen inte alls samma som att vara ute på fältet och se det verkliga!! Jag menar att det behövs båda delarna,d.v.s det teoretiska samt det praktiska för att få en så utförlig utbildning som möjligt. Jag blir så jäkla förbannad!! Hur ska man kunna veta hur det egentligen går till "därute" om man aldrig får chansen att prova på. Ska man bara bli utskjutsad i den hårda verkligheten och jobba med människor i socialt svåra siuationer om man inte ens har mött på problemen och sett hur det går till på riktigt??!! men men..nån jäkla bra förklaring ligger det säkert bakom det hela..vem vet..
Anyway.. sitter på jobbet och njuter av lugnet. Jobbar kväll i dag och i morron. Två hårda dagar, upp tidigt och sent i säng, från den ena platsen till den andra. Men jag klagar inte, gött med lite jobb sådär emellanåt. Jag är ju fortfarande ung så jag ska ju kunna klara av att hålla igång hela dagen, andra bullar blir det när man blir gammal. Men det är då det..100 år från nu hehe. Sova kan man göra när man dör ;)
I helgen bär det iväg till Arvika. Min älskade lilla brorsdotter fyller 12 år. Hjälp, tänk när man var 12 år själv. Man trodde man hade läget under kontroll. Killar blev mer och mer intressanta..och man började prova på saker och ting som kanske inte en 12 åring borde ha gjort. Å herre gud, nu skrämmer jag upp mig själv jue. Min lilla smula får inte hålla på med nått som hennes faster gjort!! Aldrig ;) Som tur är har man ju haft en fin uppväxt så det har liksom inte utvecklats till något destruktivt levende. Jag anser mig själv som både fysiskt och psykiskt frisk ^^. Min darling Sonny ska med och träffa svärföräldrarna ochså =) Ska bli kul att ha honom med också för en gång skull. Alla andra av mina syskon har sina älsklingar med, nu vill jag åxå sitta och snutta på nån .Han gjorde ett så bra intryck på mamma och pappa sista han var med så det ska inte vara några problem denna gång, tihi. Lugnt älskling!
Nej, ska väll hoppa ur mina arbetskläder nu snart och cykla hemmåt. Hörda att det ska bli snö i natt, inget kul alls! Vill ha vår, HÄR och NU!!
*Pussilago *
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar